tisdag 27 maj 2008

När man tror att man har det värst...


hittar man någon som har det lika illa. Har ju surfat runt en hel del på nätet de senaste åren i någon sorts fåfäng förhoppning att hitta lösningen på "det". Fast det gör man aldrig...

I alla fall: härom veckan så mailade jag lite fram och tillbaka med en annan endometriossjuk tjej på ett forum. Jag väljer nu att (med hennes tillåtelse såklart) publicera delar av mailkorrespondensen här. Detta så att ni kan få lite inblick i hur livet ser ut i ännu en endohjältinnas vardag:


"2 ggr har jag fått bukhinneinflammationer efter att cystor gått sönder…
Då var de direkt upp på operation.."

"Man blir som du säger dumförklarad och jag har fanimej tappat hoppet på att de någonsin ska bli bra.. Har som sagt haft synarelan och idag efter jag var på gyn så ska jag tvärt då sluta med den eftersom jag trots allt får cystor ändå..
Har varit sjukskriven i 3 månader pga av smärtorna, men nu ska jag helt plötsligt ut och jobba igen och sluta med medicinen och så var de bara typ tack och hej.."

"Nu ska jag inte ha ont längre och får väl klara mig själv! Min chef vill inte ha mig tillbaka än eftersom han anser att jag inte är frisk och tycker inte jag kan gå omkring drogad och se flummad ut bland kunder (hans ord)
Enligt läkaren ska jag äta morfintabletter och jobba..

Chefen godkänner det inte eftersom försäkringar inte täcker påverkade på arbetsplatsen. Jag förstår min chef eftersom han sett mig tuppa av på jobbet…

Så va fan gör man? När de tagit bort cystor på mig tar de bara någon vecka så har jag nya.

De är samma sak att jag får skitont i benen och ryggen av endo, en läkare säger att de är cystorna som trycker mot någon nerv..

Medan nästa säger att de är inget att bry sig om. Vadå, man kan ju inte sova om nätterna..

Just nu känner jag mig jävligt överkörd.. får inte vara sjukskriven och chefen anser mig som fara på arbetsplatsen.."



Är det så här det ska se ut i Sverige anno 2008? Är det detta sjuksystem som man betalat in skatt till i närmare 20 år? Är detta tacken Sverige? Vad krävs för att läkarna ska inse att en människa faktiskt är sjuk och inte kapabel att jobba?

Endometrios eller vansinne?

Skriv på namninsamlingen nu: http://www.namninsamling.com/site/get.asp?endometrios

Funderar på att ta


ut en veckas tidigare semester i år. Jag har i regel semester ganska sent, men det är så himla fint väder nu. Känns som att det är risk för att man "missar" sommaren... *paranoid*

Måste fixa pass också, så man inte blir sittandes hemma hela sommaren. Jag och en av mina bästa väninnor har snackat om att dra iväg nånstans. Målet är dock ej bestämt. Jag vägrar att bli kvar hemma i år också! Jag vill nog åka till nån storstad hellre än turistort. Tex Istanbul, Rom eller liknande. Eller kanske till Dubai? Har länge tänkt på det. Har du något förslag så tipsa gärna om ditt bästa resmål!

måndag 26 maj 2008

Stannade hemma från jobbet idag...


inte på grund av endometriosen för en gångs skull, utan jag är djävulskt förkyld!

Det började redan i Söndags förra veckan, men dum som jag var lyckades jag släpa mig igenom förra veckan. Nu tar jag straffet... :-(

Jag snorar, jag snörvlar, jag nyser. Usch. Blä. Nu ska jag straxt bädda ner mig med min älskade värmedyna igen.

Jag har blivit "utmanad"....

av http://mina-tankar.bloggagratis.se/2008/05/25/735844-utmaning/

Det här blir jättesvårt då jag har ett så händelselöst liv, men jag hakar på ändå:

5 Saker på min "att göra lista" idag:
1. Ringa sjukhuset
2. Åka med katt till veterinären
3. Fika med en vännina
4. Vila
5. Ha ont i magen

5 dåliga egenskaper:
1. Dålig karaktär (jag röker)
2. Dålig karaktär (jag dricker kaffe)
3. Dålig karaktär (jag dricker sprit)
4. Dålig karaktär (jag äter skräpmat/fet mat)
5 Impulsiv ( skyller mitt beteende i det 4 föregående punkterna på detta :-D)

5 platser där jag bott:
1. Stockholm
2. Stockholm
3. Stockholm
4. Stockholm
5. Turkiet

5 jobb som jag haft:
1. Garderobiär
2. Nissa
3. Servitris
4. Lagerarbetare
5. Städare



Jag utmanar: http://jeanettewallin.blogg.se/
Får se när/om hon hinner svara, hon är ju bortrest just nu :-(

tisdag 20 maj 2008

Må du brinna i helvetet...

du som tog emot mitt samtal på "Sjukhuset" när jag ringde och bad er skicka över mina journalkopior till Sophiahemmet för över en månad sen! Kopiorna skulle skickas över så att jag kan få byta läkare...
I dag var jag där för fortsatt cellprovstagning men ni har inte skickat dom än! :-(
Jag börjar hysa ett riktigt förakt för läkare nu. I er värld kanske ett cellprov är en liten sak men det är det inte i min. Hur kan man "glömma" en sån sak? Jag ska ju för fan byta läkare!
Som tur var, "tur i oturen" så kunde läkaren inte göra den fortsatta undersökningen i alla fall då han snabbt konstaterade att jag hade svamp. Så nu är jag satt på behandling och ska tillbaka för ny provtagning om 3 veckor. Mer väntan...
Han ställde sig också frågande till den förra läkarens diagnos då just slidkatarr kan ge missvisande cellprovssvar. Så man får hoppas på det bästa. Kanske är det bara svamp jag har. Det är jag i alla fall inte den första kvinnan i historien som har i så fall. .-p

måndag 19 maj 2008

Imorgon är D - dagen...

skulle man kunna säga. Jag ska vara hos gyn kl 12.30 för att kontrollera mitt cellprov som tydligen inte ser så bra ut. Antar att jag även kommer att få svar på hur cystorna ser ut då, och hur mycket de har vuxit. Om de har vuxit för mycket blir det operation. På ett sätt hoppas jag nästan att de har det. Då blir det operation oavsett. Inga beslut som jag behöver fatta. Inget val. Skulle hata att välja operation om det går som efter den förra, att jag får mer ont. Att sitta och ångra sig i efterhand. Ska bli skönt att få det avklarat hur som helst. Känns som om tiden fram tills nu bara har varit en transportsträcka.

torsdag 15 maj 2008

Idag var en sån där...

helvetesdag på jobbet. Satan vad ont jag hade. Var hela tiden på väg att säga:

- Jag mår dåligt, jag går hem...

Samtidigt så får man dåligt samvete för att man vet att man sätter sina arbetskamrater i skiten. Mer jobb för dom om jag går hem. Man skäms. Är hon sjuk nu igen? Ja, det är jag! Jag är sjuk hela jävla tiden. Jag har ont jämt! Ibland, eller ofta förresten blir jag så arg och bitter över det här. För mig är det helvetet på jorden att tvingas jobba med denna smärta. Jag ser inget slut på det heller. Ser ju knappt ett slut på arbetsdagen. 30 år kvar till pension... Jag kommer aldrig att orka. Man blir ju inte yngre heller direkt. Jag orkar ju inte ens leva ett normalt liv nu. Ibland känner jag mig som en riktig kämpe, som har ett uppdrag jag måste genomföra: att ta mig igenom arbetsdagen. Jag tycker jag är duktig. I mina bittraste stunder brukar jag ägna mig åt tankar som: undrar hur många timmar/dagar/veckor/månader/år han skulle orka. Fast å andra sidan. Jag orkar ju egentligen inte. Har bara inget annat val. Men det är ju ingen som ser det. De ser bara när jag går hem. Igen...


Tycker ni det låter gnälligt? Då skulle ni höra hur det låter inne i mitt huvud...

:-p

onsdag 14 maj 2008

Fördelen med att ta ledigt...

istället för att sjukskriva sig är att man i alla fall kan inbilla sig att man inte är riktigt sjuk. Så man får lite av alla "måsten" avklarat. Bra saker som jag har gjort på min lediga dag: Jag gick en lång promenad med 2 väninnor med påföljande fika efter. Man "måste" faktiskt vara social, annars förlorar man alla sina få vänner. Sen var jag hos optikern och fick äntligen syntestet gjort. Något som alldeles för länge legat på "att göra listan". Nu äntligen är det klart och jag kan skicka in det med lämplighetsansökan för övningskörning. Nu gäller det bara att hitta ett lämpligt offer, eller två, som vågar sig på att övningsköra med mig. :-D

Jag ska ha lappen innan sommaren är slut. Helst innan....

tisdag 13 maj 2008

Ledig istället för sjukskriven...

det suger fett i plånboken men det är det värt. Idag har jag tagit c-ledigt. Ska inte jobba. Vad gör man när man inte orkar längre? Jag vet faktiskt inte. Eftersom jag inte blir sjukskriven av läkare så skäms man ju för att ringa sig sjuk hela tiden också. Lättare att ta ledigt då. Även om den lediga dagen blir att ligga i sängen. Tabletterna hjälper inte, kan jag nu bittert konstatera. Hade riktigt jävla ont idag på jobbet. Sen på slutet av dagen fick jag en ordentlig frossa. Eftersom jag snart ska tillbaka för en utvärdering på tabletterna så kan man nog räkna med att det är kört. Jag har ont, så de hjälper ju inte. Antagligen har cystorna växt också. På ett sätt hoppas jag nästan att de har växt. Då slipper man ju fatta beslut angående operationen själv. Då finns det liksom inget val. Att operera är ju inte alltid det bästa. Att inte operera är ju kanske inte heller alltid bra. Och alla läkare har sina åsikter/lösningar på vad som är bäst...
Blir vansinnig på det här!

måndag 12 maj 2008

Världens sämsta bloggare...

är det jag tro? Har inte orkat uppdatera på ett tag. Har mått ganska dåligt både fysiskt och psykiskt. Tycker inte att tabletterna (minipiller) verkar hjälpa någonting. Har dessutom fått riktigt läskiga huvudvärksattacker på ena sidan av huvudet. Tror att det är p.g.a tabletterna. Någon sorts biverkning. Blä! Dessutom kan jag ofta känna cystorna, när jag rör mig. Jag tror att de växer... :-( Har skitont emellanåt. Och däremellan "bara" ont.
Tycker att jag känner igen känslan från sist. Men vad vet jag, jag kan ha fel! Hoppas det. Sen det här med cellprovet som gnager i en. Usch. Ska till gynkoll om lite drygt en vecka nu. Längtar verkligen efter att få det överstökat. Oavsett utgång. Jag tror väntan är värst. Man funderar och fantiserar... Har just fyllt i papper om högriskskydd* som skall skickas in till Försäkringskassan. Eller just och just,fyllde i dom för säkert en vecka sen, men har lagt dom i ett kuvert nu. *LOL*
Drar mig för att skicka in det för att jag är rädd att få avslag. Orkar inte med det. Att tjafsa, överklaga o.s.v. Har i och för sig redan haft högriskskydd ett år tidigare, så det borde ju inte vara några problem, men man vet ju aldrig med FK. Med tanke på att högriskskydd endast beviljas de med kroniska, dokumenterade sjukdomar så borde det ju räcka med att man fått det en gång, men nejdå, FK förnekar sig inte... Man måste ansöka om nytt varje år. Man kan ju bli frisk? Eller?
I wish...

Är du intresserad av att läsa mer om högriskskydd kan du göra det här: http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/sjuk/hogrisk/

tisdag 6 maj 2008

Äntligen...

har jag fått arslet ur vagnen och ringt Sophiahemmet. Tyvärr kunde inte sköterskan svara på om journalerna hade kommit in, men jag fick boka en tid ändå. Har fått tid nästa vecka. Tills dess måste de ju hinna komma in i vilket fall som helst. Dessutom vet de vilken min "gamla" läkare är så de kan nu begära över dem. Har suttit och googlat lite på symptom på livmodershalscancer. (Man kan ju inte låta bli...) Jag har allihop... Det "lustiga" är att jag flera gånger påtalat detta för de gynekologer jag varit hos, då jag trott (och numera hoppas) att det är endosymptom. Men jag har alltid fått svaret: -det är "normalt". Obehagligt. Jag hoppas verkligen att det nu visar sig att allt är just - normalt.

måndag 5 maj 2008

Har ännu en gång...


lyckats med konststycket att missa telefontiden. Men skam den som ger sig. Får försöka imorgon igen!

Det här provet gnager i mig varje vaken stund och ändå lyckas jag med att missa samtalet varenda gång. Kan ju i och för sig säga en hel del om hur vår arbetssituation ser ut... Hmmm...

Vill ju få det avklarat. Håll tummarna för mig imorgon, så jag kommer ihåg det. Tabletterna (minipiller) verkar funka sådär. Har inga biverkningar direkt, men är heller inte smärtfri. Man får väl hoppas att de åtminstone har stoppat cystornas tillväxt.

söndag 4 maj 2008

Att knulla -

en mänsklig rättighet?
(Eller bara en manlig?)



Har med ett visst intresse följt debatten angående kostnader för Viagra den senaste tiden. Visst jag kan förstå att det inte är kul att behöva betala multum varje gång man vill till, men om det är vad som krävs så, why not? Det som till slut gjorde mig irriterad var när jag jämförde situationerna. Det är synd om den medelålders mannen som inte kan få upp den. Men de endometriossjuka då? Den 20 åriga kvinnan som svimmar, blöder och inte kan gå normalt på dagar efter ett försök till samlag? Den 25 åriga nygifta kvinnan som vill skaffa barn, men inte vet hur det ska gå till för att hon är så rädd för smärtan samlag innebär. Är det verkligen så illa fortfarande år 2008 att "syns det inte finns det inte"? Låter lite flummigt. Låt mig förklara vad jag menar: Mannen står där spritt språngandes näck. Han borde ha stånd. Men har det inte. Det syns. Det märks. Det blir problem, minst sagt. Kvinnan i samma situation:

Ser ju bra ut. Inga synliga fel. Bara att tuta och köra. Hon har ju ett hål? Vadå? Ont? Ja men det finns det ju en lösning på, en lösning som jag inte bara har hört av en läkare:

-Du kan ju ta smärtstillande före samlag...

(-Jaså? Jag trodde det var meningen att man skulle känna något?)

För vems skull har jag sex?

Mannen med den rabatterade Viagrans?

:-p

lördag 3 maj 2008

Var just och fikade med en väninna. Känns skönt att få prata av sig lite oro. Skulle ringa sjukhuset men glömde/hann inte från jobbet i fredags, så det står först på listan över saker att göra på måndag. Jäkla telefontider! Meningen med att byta läkare var ju att det skulle gå snabbare men med den här handläggningstiden är det snart uppe i 3 veckor i alla fall. Vet inte hur jag ska göra med läkarbesöket dock. Känner mig skitnervös och funderar på att be nån vän följa med. Har inte ens orkat berätta för mina föräldrar att mitt cellprov tydligen är åt helvete. De oroar sig nog för endometriosen. Vill inte lägga ytterligare börda på dom. Ibland när jag inte hört av mig på ett par dagar blir de ifrån sig av oro att det hänt nåt. Jag har försökt förklara att det inte är farligt. Att det "bara" gör ont. Men min stackars far är duktig på att måla upp skräckscenarion:

-Jamen tänk om du svimmar då?

-Men det är ju inte farligt.

-Jo men du kan ju slå skallen i badkarskanten när du ramlar...

torsdag 1 maj 2008

Orkar inte blogga...

när jag bara går och oroar mig för det där jäkla cellprovet. Imorgon ska jag ringa sjukhuset och se om de har skickat över mina journalkopior, så att jag kan få en tid bokad och få det här ur världen. Håll tummarna för mig! :-)