Följ med mig till doktorn...

imorgon?
Ja, inte på riktigt då kanske, men här på bloggen. Jag har en tid bokade klockan 11 hos "min" doktor imorgon. Något måste göras! Jag har varit sjukskriven 2 veckor från jobbet nu. Inte på grund av endometriosen dock, den blir man aldrig sjukskriven för, det är ju ingen sjukdom :-(
I vilket fall som helst så kom jag tillbaka till jobbet i måndags. Det har inte gått så bra. I slutet av arbetsdagen började det göra ont när jag gick, ner i benen. När jag kom hem på måndagen var det sängläge som gällde. Jag tänkte i min enfald att jag skulle kunna vila bort smärtan till tisdagen... Men det gick ju inte så bra. Smärtan var kvar redan när jag vaknade och ju mer jag gick omkring desto värre blev det. Det slutade med bilskjuts hem. :-(
Så nu har jag en tid bokad hos gynekologen imorgon. Vill inte låta desillusionerad men det ska bli "trevligt" att förnedra sig igen...
Varför går jag ens dit? Ja, jag har ju cystor som jag är orolig att de växer. Det kan de ju kolla i alla fall. Cystor syns ju. Det känner ju farbror Doktorn till i alla fall. Smärtan får man väl "lära sig att leva med" (sagt med käck röst).
Att få någon hjälp för värken känns som en illusion, att bli sjukskriven också. Visserligen kan jag inte gå (mer än ett par meter) innan smärtan gör att det svartnar för ögonen. Men det ska nog gå att jobba ändå. Jag går ju bara nånstans runt 8-10.000 steg om dagen på jobbet...
Låter jag gnällig? Ja, kanske det. Ingen skulle bli gladare än jag om det visar sig att läkarbesöket imorgon faktiskt leder någonstans. Uppdaterar när jag kommer hem.