med stormsteg. Jag vet inte om det stämmer att man påverkas av stress men det verkar inte bättre. Nu närmar sig ju slutet på semestern och jag inser hur jävla jobbigt det kommer att bli igen. Slut på det roliga. Slut på att orka något annat än vara på jobbet. Nu stundar 11 månaders total isolering. Bara umgås med arbetskamrater. Inget ont i det men man mår ju bättre om man träffar lite folk utanför jobbet emellanåt. Men jag vet hur det blir. Halvvägs genom arbetsdagen kan jag ha storslagna planer på vad jag ska göra när jag kommer hem, men när jag väl är hemma är jag så slut att jag inte orkar. Jag har haft ont av och till de sista 2 veckorna nu. Av innebär i och för sig också smärtor eftersom jag alltid känner av värken. Men det är i alla fall lite bättre emellanåt. Men numera vaknar jag på nätterna av smärtor o.s.v.
Trodde nästan att jag var på väg att bli bättre ett tag, men hej vad jag bedrog mig!
2 kommentarer:
Hej! Hittade hit via ett forum på FL. Har själv endo så jag kommer nog följa din blogg. Vad jobbigt att dina smärtor kommer tillbaka och att du känner dig deppig. Skickar med en styrkekram, även om jag vet att det sällan hjälper... /Emma
Vad är FL för forum??? Familjeliv?
Jag har en fråga till dig. Visst är du i kontakt med Sofiahemmet. Var har du för erfarenhet med dem vad gäller smärthantering/lindring???
Har du hört nån som varit på Akademiska sjukhusets smärtklinik och fått hjälp där med smärtorna???
Hoppas du mår bättre snart!!!
Kram Nilla
Skicka en kommentar