sovit bort en hel helg. Varför blir man bara tröttare och tröttare ju mer sömn man får? Man borde ju bli piggare? Tänker alltid på fredagen att om jag sover ut på lördag så kommer jag bli pigg. Sen blir jag bara tröttare och tröttare. Kan man vara lite utarbetad tro? Semester snart i alla fall :-)
Ska jobba halva veckan, sen ska jag till sjukhuset och göra min konisering mitt i veckan. Tveksamt om jag går tillbaka till jobbet efter den. Kanske sjukskriver mig fram till semestern... Två dagar efter koniseringen ska jag på mammografin. Så det är ju inte direkt kul grejer man har framför sig innan semestern. Har ansökt om pass också som jag måste hinna försöka hämta ut nånstans mitt i veckan mellan läkarbesök, tvätt, jobb och allt annat. Det känns som en lång upploppssträcka fram till semestern just nu. *pjuh*
Återkommer efter jag gjort koniseringen och uppdaterar om hur det var i alla fall. Om inte innan.
Endometrios är den tredje vanligaste kvinnosjukdomen. Så vanlig, men ändå nästan okänd. Här är min historia om hur det är att leva med endometrios...
söndag 13 juli 2008
tisdag 8 juli 2008
Igår ringde en människa...
från Försäkringskassan upp mig. Jag har försökt få tag i dom i över en vecka nu angående mitt högriskskydd. Ansökan om det skickade jag in för över en månad sen Alltid samma svar:
-Jamen då ringer nån från ditt lokalkontor upp dig inom max 48 timmar.
-Jaha, det sa ni ju sist också...
-När var det då?
-Det var 48 timmar sen...
Och så där har det hållit på. Tills igår då hon äntligen ringde upp. Jag har plats nummer 21 i kön för ärenden som ligger under behandling. Sen fattades det tydligen papper från mig också. De vill ha en intyg från min chef och papper på hur många sjuktillfällen jag har haft under året. Sen vill de ha ett intyg från min läkare att jag har endometrios och är sjuk. Jag sa att jag skulle fixa det i mitten på månaden då jag ändå ska in för koniseringen. Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta varför det behövdes ett nytt intyg då jag redan har haft högriskskydd ett år innan.
-Jamen du kan ju ha blivit frisk.
-Men endometrios är ju obotbart
- Ja men det kan ju ha blivit ändrade förhållanden...
Då löser väl problemet sig självt i så fall? Då sjukskriver man sig väl inte? :-o
Jag önskar att jag "blev frisk".
-Jamen då ringer nån från ditt lokalkontor upp dig inom max 48 timmar.
-Jaha, det sa ni ju sist också...
-När var det då?
-Det var 48 timmar sen...
Och så där har det hållit på. Tills igår då hon äntligen ringde upp. Jag har plats nummer 21 i kön för ärenden som ligger under behandling. Sen fattades det tydligen papper från mig också. De vill ha en intyg från min chef och papper på hur många sjuktillfällen jag har haft under året. Sen vill de ha ett intyg från min läkare att jag har endometrios och är sjuk. Jag sa att jag skulle fixa det i mitten på månaden då jag ändå ska in för koniseringen. Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta varför det behövdes ett nytt intyg då jag redan har haft högriskskydd ett år innan.
-Jamen du kan ju ha blivit frisk.
-Men endometrios är ju obotbart
- Ja men det kan ju ha blivit ändrade förhållanden...
Då löser väl problemet sig självt i så fall? Då sjukskriver man sig väl inte? :-o
Jag önskar att jag "blev frisk".
måndag 7 juli 2008
Nu har jag fått en tid...
för mammografi. Det gick himla snabbt. Om 2 veckor får jag komma dit. Ska bli skönt att få det här ur världen.
lördag 5 juli 2008
fredag 4 juli 2008
Så har jag då äntligen...
varit iväg och fått en remiss. Hälften av jobbet gjort i alla fall. :-D
På måndag skall jag ringa och försöka få en tid så snabbt som möjligt på mammografi. Just när jag kom ut från läkaren kändes det hemskt, nu känns det lite bättre. Jag tror jag har förnekat faktum ett tag men nu tar jag ju i alla fall itu med det. Att det kändes jobbigt just när jag kom ut från läkaren kan ju också bero på att han är en av de mest osympatiska människor jag mött. Det är min husläkare. (ska byta!)
Jag förstår faktiskt inte ens varför jag tvunget skulle dit för att få en remiss? Undersökningen tog max 2 minuter. Han inledde samtalet med att säga: -Ja din mamma har ju haft bröstcancer...
(Förvisso men hon fick den när hon var över 70)
Han kände på bröstet mindre än vad jag själv har gjort och konstaterade: - Ja, det är en knöl där.
-Jo jag vet...
Sen säger människan följande:
-Ja, när knölen ligger här är det oftast ingen fara (pekar) men om den ligger typ här (pekar igen) så brukar det vara värre...
Självklart pekar han just där min knöl sitter.
Jag frågade om han vågade sig på att säga vad han trodde, men "det varken vågade eller kunde han."
Jaså? Men skrämma upp mig lite extra det vågade han sig på i alla f
all. Hela undersökningen kändes på det hela taget onödig. Han konstaterade att jag hade en knöl.
Det visste jag redan...
Sen skrämde han upp mig lite extra.
Som om det behövdes...
Sen var det dags att åka tillbaka till jobbet.
På måndag skall jag ringa och försöka få en tid så snabbt som möjligt på mammografi. Just när jag kom ut från läkaren kändes det hemskt, nu känns det lite bättre. Jag tror jag har förnekat faktum ett tag men nu tar jag ju i alla fall itu med det. Att det kändes jobbigt just när jag kom ut från läkaren kan ju också bero på att han är en av de mest osympatiska människor jag mött. Det är min husläkare. (ska byta!)
Jag förstår faktiskt inte ens varför jag tvunget skulle dit för att få en remiss? Undersökningen tog max 2 minuter. Han inledde samtalet med att säga: -Ja din mamma har ju haft bröstcancer...
(Förvisso men hon fick den när hon var över 70)
Han kände på bröstet mindre än vad jag själv har gjort och konstaterade: - Ja, det är en knöl där.
-Jo jag vet...
Sen säger människan följande:
-Ja, när knölen ligger här är det oftast ingen fara (pekar) men om den ligger typ här (pekar igen) så brukar det vara värre...
Självklart pekar han just där min knöl sitter.
Jag frågade om han vågade sig på att säga vad han trodde, men "det varken vågade eller kunde han."
Jaså? Men skrämma upp mig lite extra det vågade han sig på i alla f
all. Hela undersökningen kändes på det hela taget onödig. Han konstaterade att jag hade en knöl.Det visste jag redan...
Sen skrämde han upp mig lite extra.
Som om det behövdes...
Sen var det dags att åka tillbaka till jobbet.
torsdag 3 juli 2008
En remiss till mammografin...
krävs visst för att bli undersökt. Så nu har jag bokat tid imorgon. Usch, jag är så nervös så jag mår illa. Och det är ändå bara till husläkaren jag ska då, för att få remissen. Jag tyckte det var nog med elände när jag fick reda på att cellförändringarna var på allvar. Då bet jag ihop och tänkte att det här klarar man väl av. Men nu är det ännu ett orosmoln på himmelen. Känns som att det börjar bli svårt att bita ihop och se glad ut. Endometriosen och värken som man piper över i vanliga fall är ett minne blott (även om den finns där). Nu har tankarna på vad so
m (eventuellt) växer i mitt bröst tagit över. Hoppas hoppas hoppas att jag får en tid snabbt när jag har fått remissen. Vill nån gång hinna känna att jag kan andas ut. Snart börjar ju semestern och det skulle vara skönt om man kunde få ägna den åt att bara må bra. Det är i alla fall vad jag hoppas på just nu.
m (eventuellt) växer i mitt bröst tagit över. Hoppas hoppas hoppas att jag får en tid snabbt när jag har fått remissen. Vill nån gång hinna känna att jag kan andas ut. Snart börjar ju semestern och det skulle vara skönt om man kunde få ägna den åt att bara må bra. Det är i alla fall vad jag hoppas på just nu.onsdag 2 juli 2008
Man är vad man äter...
kan det verkligen vara så lätt? Kan det stämma? Självklart! Kroppen måste ju påverkas av vad man äter. Jag har nu ett tag försökt att ändra min kost. Jag har skött mig ganska så bra. Jag har gått efter Doktor Annika Dahlqvists råd, med en del ändringar som jag tror är rätt för mig. Exempelvis så undviker jag mjölk, även om det enligt henne är ok. Jag dricker alltså mjölk, men inte så mycket. Sen undviker jag för mycket rött kött också. Men det som jag har märkt är bra för mig är att undvika socker och alltför mycket "bukfylla" (kolhydrater).
Helt plötslig är min mage platt igen! :-D Till och med så pass att en av mina väninnor kommenterade det igår. Detta handlar inte (bara) om fåfänga, som säkert alla ni med endometrios förstår, utan vad som hänt är att jag hittills (peppar,peppar) har sluppit en mage som ser ut som en spärrballong och gör ont. Dessutom har magen fungerat som den ska. Därmed inte sagt att jag blivit av med alla mina endosmärtor, men i alla fall ett av problemen har lugnat ner sig.
Igår åt jag glass med grädde och jordgubbar och massor av godis (för att plåga mig själv?)

Och se på fan? Ballongmagen och värken kom som ett brev på posten! :-p
Så... det verkar som om teorin om kostomläggning stämmer. Ska fortsätta att vara skötsam. Lovade mig det igår efter det senaste bakslaget :-p
Kommer givetvis att uppdatera om hur det går.
För er som är intresserade av Annika Dahlqvist finns hennes blogg här: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=introduktion_till_lchf
Helt plötslig är min mage platt igen! :-D Till och med så pass att en av mina väninnor kommenterade det igår. Detta handlar inte (bara) om fåfänga, som säkert alla ni med endometrios förstår, utan vad som hänt är att jag hittills (peppar,peppar) har sluppit en mage som ser ut som en spärrballong och gör ont. Dessutom har magen fungerat som den ska. Därmed inte sagt att jag blivit av med alla mina endosmärtor, men i alla fall ett av problemen har lugnat ner sig.
Igår åt jag glass med grädde och jordgubbar och massor av godis (för att plåga mig själv?)

Och se på fan? Ballongmagen och värken kom som ett brev på posten! :-p
Så... det verkar som om teorin om kostomläggning stämmer. Ska fortsätta att vara skötsam. Lovade mig det igår efter det senaste bakslaget :-p
Kommer givetvis att uppdatera om hur det går.
För er som är intresserade av Annika Dahlqvist finns hennes blogg här: http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=introduktion_till_lchf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
